Narren i kortleken

Modern narr

På den tid när furstar, kejsare, kungar och påvar styrde i Europa var det vanligt att de hade en narr anställd vid hovet, som var den ende som kunde säga sanningen. Ofta gjorde narren detta genom att imitera kungen, drottningen eller någon annan vid hovet. Eftersom narren var just narr så kunde han – för det var nästan alltid en man – inte straffas för sin kritik och sina imitationer.

Ett annat namn på narren var joker, ett ord som de flesta som någon gång har sett en kortlek är bekanta med. Kring 1860 dök jokern upp i en del tyska kortlekar, som det allra högsta kortet, över både kung och ess. Detta återspeglar säkert maktförhållandena vid en del gamla hov, även om det nog aldrig var regeln. Det var faktiskt inte förrän något senare som man började avbilda en narr på jokerkorten. Ofta finns det endast två jokrar per kortlek, och de ser för det mesta väldigt olika ut. Den ena jokern kan t.ex. vara klädd i rött, och den andra i svart, för att matcha färgerna på korten i övrigt. Kanske är det en kommentar till narrarna förr i tiden: de hade med största sannolikhet olika personlighet, och skilde sig kanske åt mer än kungarna och drottningarna mellan olika hov.

Andra liknande kort

Det finns även lokala variationer mellan olika länder. I Australien trycker ett företag en kookaburra på jokerkortet. Detta för att kookaburran är en fågel som bara finns i Australien, och har ett läte som påminner om människoskratt. Ibland kallas jokern därför för ”the Bird” i detta land.

Jokern har även hämtat inspiration från ett av korten i tarotleken, nämligen dåren. Detta kort är också det högsta, och kan dessutom användas för att lösa olika situationer, men inte för att vinna. Dåren i tarotleken är dock ingen sentida uppfinning, utan har funnits åtminstone sedan 1400-talet.